Jag har byggt en sajt med data om fåglar som ses vid Tåkern. Kolla in den här! Men låt oss ta det från början.
Jag har bott nära Tåkern sedan jag var liten och var ofta där med mina föräldrar. En av Sveriges finaste fågelsjöar, bara några kilometer bort – men jag såg kanske aldrig riktigt tjusningen. Jag vet inte ens om vi hade en kikare, och de fåglar jag kunde skilja på var begränsade till de allra vanligaste.
Efter 20 år i Stockholm flyttade jag tillbaka till de här trakterna och tänkte att jag borde börja skåda fåglar, men hittat aldrig någon bra väg in. Att ha Tåkern så nära utan att utnyttja det kändes galet.
Det kan kännas som en värld med högt inträde – alla verkar redan kunna allt, ha rätt kikare, veta exakt var man skulle stå en tidig morgon i april. Efter en sommar på egen hand och med tveksamma identifikationer via mina bilder och en del ai-verktyg kom jag i kontakt med Tåkerns Fältstation. Det är en fantastisk verksamhet som har lärt mig massor. Fågelskådare är verkligen ett generöst släkte!
Artportalen – medborgarforskning på riktigt
Som fågelskådare hamnar man snabbt på Artportalen. Det är en av de saker jag tycker är fint – att varje observation man rapporterar in faktiskt bidrar till viktig forskning. Hundratusentals frivilliga i Sverige bidrar med data som används av forskare, naturvårdare och myndigheter. Medborgarforskning! Jag försöker bidra så mycket jag kan, även om jag vet att andra rapporterar tio gånger mer.
Men Artportalen är… lite krångligt. Gränssnittet gör sitt jobb, men det är inte alltid lätt att hitta det man letar efter. Och man kan ana att det finns mönster i datan som inte enkelt går att att se genom de sökfilter som erbjuds. Det fina i kråksången är att SLU erbjuder all data i Artportalen (och NRM:s ringmärkningsdata) fritt tillgängligt via ett API. Det betyder att man på ”baksidan” av en sajt kan hämta in rådata, och sen bearbeta den som man vill. Coolt!
Jag ville från början egentligen mest hitta ett enklare sätt att bara se det senaste som rapporterats runt Tåkern – sen eskalerade projektet väldigt snabbt…
En gång var jag programmerare
För 30 år sedan satt jag under några år och programmerade system som läste ut data ur de inbyggda databoxarna i Volvobilar. Det var kul på sitt sätt, jag gillade verkligen problemlösningen, men samtidigt ganska begränsat. Jag var väldigt låst till mitt skrivbord. När jag fick chansen att skola om mig till journalist gjorde jag det.
Min bakgrund inom programmering gör i alla fall att jag har ett hum om hur saker fungerar, trots att det var länge sen. Jag läste också en kurs i webbdesign för kanske 20 år sen, så lite html och css har jag också plockat upp. Men att bygga en fungerande sajt med databas, api-anrop och all logik som behövs är över min förmåga.
Men nu finns ju nya ai-verktyg som kan hjälpa en, i mitt fall Claude Code. Utan det här verktyget hade jag aldrig kommit framåt. Med Claude Code kan jag beskriva vad jag vill göra och testa mig fram. ”Jag vill visa hur tidigt en art anländer jämfört med historiskt snitt.” ”Kan vi lägga till temperaturdata i samma graf?” ”Den här sorteringen känns inte rätt – kan vi vikta nyanlända arter högre?”
Det är inte bara att trycka på en knapp och man får en färdig sajt. Det är mer som att ha en extremt tålmodig och nördig programmerarkollega som kan allt det man själv inte har koll på, och som inte suckar ens när man för sjuttioelfte gången talar om att man vill göra en liten justering.
Vad det har blivit – än så länge
Resultatet blev Fågelobservationer vid Tåkern – en minisajt med än så länge några få undersidor som försöker göra Tåkerns fågeldata tillgänglig och intressant.
- Senaste observationer visar de senaste dagarnas rapporter. Man kan se dem på en karta och man kan välja att bara se de mest noterbara, det som sticker ut. Det är det jag själv vill veta när jag kollar på morgonen: har något ovanligt dykt upp?
- Tåkern i veckan ger en veckoöversikt: artackumulering jämfört med femårssnittet så att man kan se säsongsskiften, nyanlända arter, och vilka arter som borde dyka upp härnäst. Tänker att det är lite bra att ha koll på arter att kika efter lite extra. Sädesärlan borde dyka upp vilken dag som helst nu!
- Historisk statistik gräver i 20 års data. Var ses flest fåglar? Vilken tid på året görs flest observationer? Och vilka är egentligen det som lämnar in flest obsar till Artportalen från Tåkern?
- Artsidor. På sidan för historisk statistik kan man också söka på arter och få fram artspecifik information. På sidan för kärrsnäppa ser man till exempel hur säsongen har blivit allt längre under de senaste 20 åren.
Tekniken är rätt simpel för den som är van vid sånt här skulle jag tro. Vanlig HTML, CSS och JavaScript. PHP och en SQLite-databas på delad hosting. Data hämtas från SLU Artdatabankens API, temperatur från SMHI:s öppna API. En nattlig körning laddar ner nya observationer till databasen, men de senaste observationerna hämtas alltid live.
Det finns utmaningar förstås. Till exempel när det gället att trimma poängsystemet som avgör vilka observationer som visas överst under ”noterbara” observationer. Systemet viktar nu tre saker: hur tidigt en art anländer jämfört med sitt historiska snitt, hur ny arten är för säsongen, och hur sällsynt den är vid just Tåkern.
Den som vill dyka djupare i tekniken hittar information på om-sidan.
Jag är säker på att det finns mer att göra. Mer detaljer och insikter att hitta i datan. Och jag skulle kunna utvidga databasen till fler år – nu har jag ”bara” hämtat ner de senaste 20 årens obsar (omkring 333 tusen!) till databasen. Och kanske borde sajten få en egen domän att bo på?
Har du idéer, tankar eller frågor? Jag tar gärna emot dem! Kontaktuppgifter finns på om-sidan.